Varför intresse för tjärbränning?

1953 Kom Sara Lidmans Tjärdalen ut. Min moster Magda som var folkskollärare köpte den och jag läste den nån gång under mitten av 50-talet. Jag visste ju ungefär vad en tjärdal var. I Uttersjöbäcken, ca 4,5 mil sydost om Skellefteå, fanns ett ängsområde som heter Dalhägna, och där i en brant sluttning fanns resterna av en tjärdal. Jag var där och kollade lite, blev lite intresserad och förstod ungefär hur den hade fungerat. I mitten av 70-talet så tog intresset fart igen. Min fru Ulla-Britt är född i Näsbergsbränna, ca 1,8 mil sydost om Malå, och jag hörde ofta talas om att Ulla-Britts morfar Abdon Olofsson, Rentjärn, hade varit en mycket skicklig tjärbrännare. Han var tuff och vågade bränna snabbt, vilket gjorde att utbytet tjära blev maximalt och tjäran av hög kvalitet. Jag hörde honom berätta om sina tjärdalar och blev mer och mer fascinerad av hans berättelser. Min svärfar Karl Fredriksson berättade en gång att han som barn bränt en egen liten minitjärdal genom att använda plåthatten på en lyktstolpe som tjärdal. Det fick mej att själv försöka bränna min egen tjära.

  Den första brann upp. Den andra misslyckades den också. Tredje gången brann den inte upp, men det kom ingen tjära, så täckte jag tjärdelen med torv, gav upp och gick hem och la mig – dagen efter hade jag perfekt tjära i en skål. ”Det här ska jag göra med mina elever” - tänkte jag – och skrev ihop ett kompendium till hur man bränner tjära och lite historik om tjärbränning. Eleverna tyckte det var kul och lärorikt att få vara med i hela processen från stubbe till tjära – och lärde sig en massa kemi. Vi fick 2 liter tjära som höll hög kvalitet. Vi sålde den för 40 kr/litern till en fiskare i Rovögern, som tjärade sin båt med detta väl beprövade impregneringsmedel. Detta måste jag föra vidare på nåt sätt – tänkte jag. Hantverket ”Tjärbränning” får inte gå i graven med den generation som upplevt och själva bränt tjärdalar. Så jag skrev ihop en bok med hjälp av kompendiet – som LT-förlag tryckte.  Man kan säga att det är en kokbok på hur man bränner sin egen tjära.  Alla ingredienserna finns med och en utförlig beskrivning steg för steg. Min tanke är att denna bok skulle kunna vara en inspirationskälla till en givande sommarhobby med dimensioner av fantasi, historia och kultur. Att ha impregnerat bryggan med egenhändigt bränd tjära är något att berätta för vänner och bekanta. Men precis som när det gäller matlagning så räcker det inte att läsa sig klok. Man måste öva. Och belöningen är då tjärdalen är tänd, och den tjärdoftande röken ligger tung runt skogen i den svala sommarkvällen. Det går inte att beskriva den atmosfären. Den måste upplevas.

Tjärhantering i Västerbotten, en artikel i Nättidskriften Västerbotten förr & nu.

Klicka här för att gå till artikeln.

Föreläsning om tjärbränning.

Klicka här för att ta del av info om föreläsningen.

Tjärbränning i Naturmorgon Sveriges Radio

Klicka här för att gå till Naturmorgon Sveriges Radio.
Copyright © InformationsTeknologi Sävar